Transportforum 2020: Digitala mobilitetstjänsters bidrag till hållbara resmönster - erfarenheter från Mistra SAMS Living Labs

Digitala mobilitetstjänsters bidrag till hållbara resmönster - erfarenheter från Mistra SAMS Living Labs

Abstract

Bakgrund

Mistra SAMS vision är att nya mobilitets- och tillgänglighetstjänster år 2030 ska bidra till att ”Sverige har uppnått hållbar tillgänglighet och mobilitet i urbana områden”. I denna presentation kommer erfarenheter och resultat från Mistra SAMS Living Lab ”Jobba Nära – Resa Smart” att presenteras. Living Lab används som metod för att undersöka hur ett urbant liv kan komma att förändras samt olika aktörers perspektiv och ansvar för att denna omställning skall påbörjas/hända. Living labbet tar sin utgångspunkt i de två första stegen i Trafikverkets fyrstegs-princip 1) “Tänk om” och 2) “Optimera”. Digitala tjänster kan vara en del av lösningen genom att minska behov av transporter och byta till effektivare reseslag samt att bidra till ett bättre utnyttjande av befintlig infrastruktur.

Metod

Living Labs är ett ”verklighets-laboratorium” för att testa möjliga framtida scenarier i deltagarnas verkliga liv. Det är en undersökande metod som bygger på att deltagarna utsätts för nya företeelser i sin vardag. Genom intervjuer och spårning är det möjligt att förstå hur dessa s.k. ”interventioner” uppfattas av deltagarna, och hur deras vardag påverkas. Deltagarna blir på så sätt även medskapare av designen av nya tjänster genom att deras reaktioner och synpunkter samlas in under forskningen.

I Mistra SAMS Living Lab har vi använt oss av en digital plattform för att erbjuda tillgänglighets- och mobilitetstjänster till deltagarna, t.ex. att de kan 1) boka arbetsplats i en lokal jobb-hubb som etablerats i Tullinge fullt utrustat som ett aktivitetsbaserat kontor, 2) planera och betala för kollektivtrafikresor, 3) boka elcyklar och 4) boka peer-to-peer-samåkning.

Rekryteringav deltagarna som all bor i jobbhubbens närområde gjordes i två omgångar. Grupp 1 (25 personer) rekryterades via Facebook och arbetar på olika arbetsplatser med långa pendlingsavstånd. Grupp 2 (ca 30 personer) rekryterades via ett partnerföretag, Ericsson, vars personalavdelning identifierade anställda i en radie av 5 km från jobbhubben.

Datainsamling har skettgenom intervjuerav alla deltagare om förväntningar, vardagsliv, resande och arbetsliv innan start. Ytterligare intervjuer kommer att hållas och olika ”utmaningar” kommer att introduceras. Deltagarna loggas i den digitala plattformen SpaceTime som är integrerat med företaget Smart Resenärs kollektivtrafikbiljetter. En resedagbok kommer att fyllas i av deltagarna under hösten och analyseras samt fungera som triggermaterial för diskussioner med deltagarna.

Resultat och slutsats

Genom att etablera ett Living Lab av denna storlek har vi fått erfarenheter av Living lab som forskningsmetod och insikter kunskaper om hur trögrörliga våra beteenden och institutioner är samt kunskap i vad denna tröghet består av. Exempel:

Erfarenheter från att etablera/driva Living labs:

- Vikten av samarbete mellan kommuner, företag och akademi

- Hur effektiv rekrytering av deltagare går till

- Att utveckling och etablering av olika interventioner liknar utvecklingen av en start-up, är resurskrävande och kräver stor flexibilitet.

Identifierade utmaningar för framtida hållbart resande

- olika arbetsplatser har olika rese- och distansarbets-policys och normer om var och hur arbete kan utföras

- förstå kommunens och andra aktörers roll i etableringen av nya tjänster

- incitamentsstrukturer som måste brytas eller införas

- värdekedjor och affärsmodeller som behöver skapas