Skip to main content

Tina Ringenson: "Det vore intressant att fokusera mer på landsbygden, att få livet på landet att fungera smidigt utan bil"

Tina Ringenson är civilingenjör och har riktat in sig på hållbar samhälls- och stadsutveckling. Till hösten tar hon sin licenciatexamen och sedan arbetar hon vidare mot doktorsexamen, som en del av Mistra SAMS.

Tina Ringenson

Tina Ringenson arbetar med att kartlägga vilka mobilitets- och tillgänglighetstjänster som finns idag. Det är forskning som bygger till stor del på att hitta informationen som finns därute. Förutom att gräva i den vetenskapliga litteraturen söker Tina efter tjänster och utvärderingar av dem i så kallad ”grå litteratur”: rapporter och presentationer från företag, kommuner och städer.

Men innan arbetet med Mistra SAMS sätter igång på allvar ska Tina Ringenson färdigställa en handbok till städer. Handboken ska visa hur informations- och kommunikationsteknologi kan göra städer mer miljövänliga. Boken är ett av resultaten från KTH-forskningscentret Centre for Sustainable Communications projekt kring informations och kommunikationsteknologi för urban hållbarhet (ICTUS). Konkret kan det handla det om sätt att använda automatik som gör att energiförbrukningen i byggnader blir mindre, digitala delningssystem gör att boende inte behöver äga bilar eller att kommuner har lättillgänglig information som gör att boende enkelt hittar till närmsta återvinningscentral. Tina Ringenson ser ett behov av handboken inte bara för kommunledningar utan också för teknikutvecklare.

– Vi har sett att det finns ett glapp mellan utvecklare och städer, och tanken är att den här handboken ska kunna hjälpa båda. Så att städerna ser vilka typer av hjälp som finns, och leverantörer kan se var det finns marknad att utveckla mer.

Tina Ringenson ser en tydlig koppling mellan arbetet hon gör i ICTUS och i Mistra SAMS: informations- och kommunikationsteknologi i städer kan ha en stor påverkan på människors liv och därmed också på resande, transporter och boende. På sikt bör nya tjänster för mobilitet och tillgänglighet påverka hur själva staden fysiskt planeras.

– En del av arbetet handlar om att påverka planerare så att vi bygger städer på ett annat sätt. Jag tänker att det är något viktigt som jag bidrar med till Mistra SAMS, min bakgrund i stads- och samhällsplanering gör att jag kan ha fokus både på tjänster och på perspektivet från fysisk planering

Det är ett viktigt samspel för att undvika att nya tjänster leder till en negativ effekt för klimatet. Om en ny tjänst gör det lättare att hitta parkeringsplats, till exempel, så kan det minska utsläppen som sker i staden då personer kör runt och letar parkeringsplatser; samtidigt kan det leda till att fler personer tar bilen. Tina Ringenson ser liknande potentiell problematik med många av de lösningar som diskuteras både i Mistra SAMS och ICTUS.

– Ta delningsekonomi: om mer delande leder till att vi shoppar mindre så är det bra, men om det gör att vi istället lägger pengar på resor så kan miljöbelastningen öka istället. Inför alla tjänster som vi undersöker måste vi ställa oss frågan om de verkligen kommer leda till mindre tryck på miljön.

Det är också viktigt att tänka på att effekten av mobilitets- och tillgänglighetstjänster är beroende på vilket sammanhang de finns i, menar Tina Ringenson.

– I Svenska städer är problemet, enkelt sagt, att folk har för stor tendens att ta bilen. Men jag läste en artikel nyligen om mobilitetstjänster i Bangladesh, och där är problemställningen en helt annan. Där finns en elit som kan ta sig vart den vill och andra som måste vänta upp till en timme på bussen och får svårt att komma till sjukhuset eller banken. Så där handlar mobilitetstjänster kanske mer om att ge tillgänglighet till de som inte har. Något som jag hade tyckt vore en intressant utveckling av Mistra SAMS arbete vore att sätta mer fokus på landsbygden i Sverige: att få livet att fungera där även utan bil.

Page responsible:Marta Marko Tisch
Belongs to: Mistra SAMS Sustainable Accessibility and Mobility Services
Last changed: Sep 06, 2017